VIBY i gamla tider

Gatehusen på Håslöv 10 – 12

Karta från 1912 i samband med avstyckningen


 Även om de blivit delvis ombyggda, finns några av husen kvar än idag, "insprängda" bland nyare bebyggelse

Gatehus och gatehusfolk

Vid efterforskningar i gamla husförhörslängder benämnes ett flertal hus i Håslöv med "Gatehus nr xx". Vi vet, att dessa hus oftast låg på en av byns allmänning eller invid fägatan. Många av dessa är givetvis rivna, och eftersom tidigt kartmaterial inte har några hus utsatta utan endast gårdar, kan man för en hel del av dessa gatehus inte med säkerhet fastställa, var i Håslöv de legat. Dock var "Erikssons affär", "Ola Johans" och "Nores" (se namnförklaringar i kommande dokumentationen om Håslöv 15 på 1940-talet) hus inom Håslöv 15, vars läge vi känner till.

Gårdsägarna lät ofta också uppföra gatehus på sin enskilda mark. Dessa byggdes då mestadels på den sämre odlingsbara marken, ofta långt från gården.

Om husen på Håslöv 10 - 12, som vi nu valt för att dokumentera de där boende genom tiderna från mitten av 1800-talet till 1935 (70 års preskriptionstid) vet vi däremot att de legat här åtminstone sedan första halvan av 1800-talet. Dessa hus har kanske också fått en lite högre "status", då de i husförhörslängderna inte benämnes Gatehus utan i stället har endast ett husnummer. I beteckningen gatehus, har vissa källor menat, finns en nedsättande innebörd, dels att det förknippas med bygatan och fägatan där kreaturen förorenar, dels allmänt genom associationerna till gatan/landsvägen, som var både farlig och befolkad av tiggare. I samband med skiftesreformernas genomförande här i byn tycks beteckningen gatehus försvinna i allt större utsträckning och i husförhörslängderna hade i en del fall "titeln" husman ändrats till torpare. Om detta medförde någon social förändring i praktiken för denne, är i högsta grad osäkert.

Huset beboddes i första hand av en husman och hans familj. Dessa tillhörde de obesuttna i bondesamhället och utgjorde en viktig arbetskraft för bönderna, trots att de inte var i deras tjänst i tjänstehjonsstadgans mening. Husmannen ägde ofta inte gatehuset och så gott som aldrig tomtmarken. Som ersättning för ev. "hyra" av huset och övriga naturaförmåner, ersättning för marken där huset stod samt bete och höskörd på byns allmänningar, gjorde husmannen dagsverken till bonden och deltog i byalagets gemensamma arbete. Hustrun, och ibland även barnen, gjorde också dagsverk till bonden genom att hjälpa till vid bakning, potatisplockning m.m.

Genom att gatehuset saknade åkerjord och inte hade del i utmarkerna, var gatehusmannen inte fullvärdig medlem i byalaget och hans sociala ställning var låg jämfört med den besuttne bondens.

Gatehusen beboddes, åtminstone delvis, av mer än en familj. Även om husmansklassens kärna bestod av fria lantarbetare, hyste husen också hantverkare, soldater och före detta soldater. Bland hantverkarna fanns ofta smeder, skomakare och skräddare företrädda, men även andra yrken som vagnmakare och snickare förekom. Deras familjer med barn, änkor, gamla och fattiga var en naturlig del av livet i husen.

Att vår dokumentation av gatehusen på Håslöv 10 - 12 inte sträcker sig längre tillbaka än till mitten av 1800-talet innebär inte att dessa hus byggdes först då. Nej, de flesta hade med all sannolik varit med sedan årtionden.

Denna hussamling låg ju, före lagaskiftesgenomförandet som en nordlig utpost till själva Håslövs bykärna. När en del gårdar genom skiftesreformen blev utflyttade till utkanterna av byn, lät man dessa hus vara kvar, och de kom på så sätt i stället att ligga i centrum av byn.

Även om man inte ägde marken, som gatehuset stod på, utan huset var juridiskt sett lös egendom, förfogade man ändock över en bit tomt för sitt självhushåll (nyttjanderätt). Man hade i de flesta fall ko, gris och gäss och så mycket som möjligt av vegetabilielivsmedeln skulle odlas på tomten.

Vi har dock inte funnit något arrendekontrakt eller dylikt, som kunde ge brukanderätt till tomt, utan detta har tydligen givits genom andra former av överenskommelse. Vi vet däremot, att dessa tomter var, åtminstone i slutet av 1800-talet, i stort samstämmiga med dem som blev avstyckade från Kronan år 1914 enligt ovanstående karta.

Hur och när husen byggts eller förvärvats från början av husmän och torpare, har vi inte hellre lyckats få kännedom om.

Dock har vi köpekontrakt från senare delen av 1800-talet, där försäljning sker av huset och vad som därtill hör. (Kontraktet finns som bilaga till dokumentation av Plantins).

I vår dokumentation har vi benämnt husen vid det namn som användes i byn under 1940 – 1950 talet, när dessa hus av någon anledning skulle namnges.

Genom att i efterföljande sammanställningar "klicka in sig" i de olika husen och följa dess invånare, som kommit och gått, "födslar och dödslar", giftermål (inte sällan hade både brud och brudgum sitt ursprung från husen i ovanstående husrad) och ev. kommentarer från husförhörslängder och kyrkoböcker, hoppas vi, att alla skall kunna bilda sig en uppfattning om människorna här, deras livsvillkor och ibland också deras levnadsöden. Genom att också "läsa lite mellan raderna" kan ni säkert känna doften av den atmosfär, som rådde i denna miljö.

Om, när ni tagit er "innanför husens dörrar", finner intresse för en djupare "analys" av något eller några av husen eller personerna där, eller kanske rentav har något att tillföra denna dokumentation – hör av dig till undertecknad!

Dokumentationen är inte avslutad! Nya uppgifter som framkommer läggs till de hitintills framtagna.

Såväl faktainsamling som fotoinsamling har gjorts av "Håslöv 15-gruppen" och dokumentationen har sammanställts av undertecknad, som också redovisade denna vid medlemsmötet i Församlingshemmet den 21 oktober 2004.

Husförhörslängder, kyrkoböcker, kartor, lagfarter, boken Gatehus och gatehusfolk av Christer Lundh & Kerstin Sundberg och inte minst tidigare intervjuer av personer som bebott husen, har legat till grund för faktauppgifterna.

Viby i november 2004

Sven-Arne Ström