|
Min utgångspunkt var att Egna.Hemsrörelsens betydelse grovt underskattats
i de historieböcker som vanligtvis förekommer i en bokhylla. En förklaring
som jag tar fasta på är att varje historieförfattare har sin egen
infallsvinkel. Skall man tränga in och få en djupare inblick i ett
specialämne, får man försöka att hitta en avhandling eller ta till de
äldre historieböckerna. Vid biblioteket kan man få den hjälp man behöver
och med lite tur även den rätta boken.
Jag hade alltså tur och fann i ”Det fosterländska hemmet” av Nils Edling,
skriven så sent som 1993, en bok som på alla sätt uppfyllde mina krav. När
det gäller de politiska partihistorierna vill jag referera till bl.a.
”Svensk Historia” av Sten Carlsson.
Riksdagen vid sekelskiftet
I den första bilden väljer jag att visa 2-kammarriksdagens sammansättning
och kraven på valbarhet, samt rösträttsvillkoren. Vidare de första fasta
politiska partiernas tillkomst, vilket i regel innebar att man betalade
någon typ av partiavgift. Fram till denna tid hade de flesta
riksdagsmännen uppfattningen att man röstade efter egen uppfattning. Det
som kom att skilja ståndpunkten i vänster och höger var den s.k.
”Tullstriden” med början i slutet av 80-talet.
Viby-perspektiv
Bilden beskriver utvecklingen efter ”Laga Skifte” med indelningsverkets
miltära inflytande med flera dragoner och knektar i husförhörslängderna.
Vidare de olika yrkesgrupperna samt de säsongsmässiga arbetsmöjligheterna
som fanns i byn. Jag visade en bild över ”arbetsvandrande” betfolk, som ej
förekom i vår by. De tillhörde liksom statarsystemet de mera godsliknande
miljöerna i Skåne. Jag ville visa att byns arbetstillfällen hade en viss
balans, där ”husmansrollen” var viktig för alla parter. Ofta var man
knuten till någon av byns gårdar eller arbetsgivare och kunde fylla ut
lediga perioder med hemarbete. De flesta av anställningarna var
säsongsbetonade och var viktiga som komplement till den fasta
arbetsstyrkan. Ofta hade man egen jordtäppa och kunnighet i något av
hantverksyrkena. Att hela familjen hjälpte till med skötseln av den egna
jordbiten har varit en självklarhet i vår by.
Tullstriden förde med sig sänkta priser på framförallt spannmål, varför
bönderna fick ställa om till mera djurhållning och behov av arbetskraft.
Bränneri och mejeri gav drank, skummjölk och vassle, vilket var
betydelsefullt som djurfoder. Tidigare redovisade hemmansklyvningar
vittnar om viljan och behovet att stanna kvar inom bondenäringen för
hemmasönerna. Reviderade lagstiftningar gav hjälp till detta. För
fastigheter i den kommande Egna-Hemsrörelsen skulle även denna
lagstiftning framöver vara tillämplig.
Egna-Hemsrörelsens tillkomst
I senare delen av 1800-talet var de liberala krafterna starka, särskilt
efter Gripenstedts inträde i regeringen. Statens uppgift gällde främst
försvaret och rättsapparaten, samt kom efter hand att även gälla de stora
infrastruktursatsningarna i järnvägarnas stambanor. Karl den XV hade
allvarliga planer att hjälpa Danmark i kriget mot Tyskland (Preussen).
Förhandlingarna skedde delvis på närbelägna Årups slott, men slutade med
att Sverige avstod från krigsinsatser. Beredskapen för avfärd var dock hög
på Ljungbyhed där det skånska infanteriet var samlat.
Diskussionerna om Egna-Hemsrörelsen startar som ett inslag i debatten om
arbetarfrågan. Inflyttningarna till städerna hade skapat en enorm trängsel
och brist på bostäder. Det gällde att lösa den ibland ofrånkomliga
arbetslösheten beroende på svängiga konjunkturer. Det gällde även att
finna bostäder till de gamla och att dessa kunde betala sina hyror.
Reformen fick dock vänta ett bra tag.
Genom att försöka minska inflyttningen och uppmuntra till ett fortsatt
boende på landet sammanföll dessa argument med en oro över brist på
arbetsfolk hos de större jordägarna. Att hindra utvandring var också
viktigt eftersom landet dränerades på ungt och dugligt arbetsfolk.
Nya regler kom till som underlättade ägostyckningar särskilt för
Egna-Hemsrörelsen. Indelningsverket avlöstes av allmän värnplikt och
grundskatterna som bönderna ensamma svarat för slopades. Obligatorisk
självdeklaration och inkomstskatt infördes i stället. |
Riksdagen |
Beslut om att bilda en Egna-Hemsnämnd fattades av riksdagen i full enighet
men av delvis olika orsaker. Förslaget från Egna-Hemskommitten, som
förberett ärendet godkändes efter lång debatt och vissa ändringar.
Hushållningssällskapen i respektive län fick uppgiften att svara för den
administrativa delen. Man ansåg allmänt att dessa var lämpliga med sin
lokala kännedom och att med denna uppgift ej belasta länsstyrelserna.
Kristianstad län fick sina egna stadgar och blev efterhand största
handläggare och långivare i landet. Pengarna var dock statliga och
begränsade, varför många ansökningar fick vänta.
Konsulenten Ekeroth blev en drivande kraft framför allt för det mindre
jordbruksföretaget. Med statliga bidrag reste bönder på studiebesök i
Danmark där det småskaliga och intensiva ”Husmanrörelsen” blev ett
mönsterbildande föredöme. Redan nu hade danskarna skapat stor export till
England av livsmedel. Dessa möjligheter underlättades genom att importera
tullfria insatsfodermedel såsom bl.a. majs.
Egna-Hemsrörelsen blev en ”hybrid”
Nationalekonomi - Socialpolitik – Jordbrukspolitik (se Bild)
Riksdagsmannen Ola Persson Rinkaby
blev efter riksdagsmannatiden direktör för Riksbankens
lokalkontor i Kristianstad, samt ordf. i Kristianstad läns
Hushållningssällskaps Egna-Hemsnämnd.
Läs artikel
Slutkommentarer
Efter att ha trängt in i sekelskiftets samhällsproblematik har jag fått
uppfattningen att Egna-Hemssatsningarna i vår by varit synnerligen
lyckade. Många av föreningens medlemmar har sin bakgrund i dessa hem. Jag
tror att dessa avstyckningar, på ett gammalt anrikt skånskt lantbruk med
en fantastisk historia, kom till vid en lämplig tidpunkt. Byns utveckling
var i stort behov att utökas med ett flertal bostadshus. Av dessa var
kanske inte alla var beroende av den statliga lånerörelsen. Protokollen i
H.S arkiv satte oss dock på spåren och sporrade oss till vidare forskning
i ämnet. Vi fann att några Håslövsbor redan vid första mötet fått sina
lånehandlingar beviljade.
Nils Jönssons avstyckningar på ”Mejeristagåden” för bostäder, med
lättodlad husbehovs-odlingsareal, som Sven Arne redovisat tidigare, tror
jag har varit synnerligen lyckade. Storleken på jordinnehavet kan ju sägas
vara en kompromiss på de egentliga intentionerna. Möjligen inspirerad av
den kommande grannen Ola Persson, som inte var övertygad om det mindre
jordbrukets fördelar. Jag kan dock lätt föreställa mig den
tillfredsställelse som möjligheterna till egen odling av många
baslivsmedel givet, särskilt under de svåra åren under världskrigen.
Förstärkning av inkomsterna från tobaksodlingen skall heller ej glömmas
När man betraktar Egna-Hemsrörelsen i historiskt perspektiv är det lätt
att kritisera den övriga småbrukarrörelsen och som i dag kan tyckas varit
väl optimistisk för att förmå försörja en familj utan arbetsinkomster
utifrån. Alla beslut och ställningstagande skall dock ses utifrån den tid
man lever i. För att förstå sekelskiftets utgångspunkter har det varit
stimulerande och intressant att fördjupa sig i ämnet.
Utvecklingen av de ursprungliga tomterna till ett stadsplanerat attraktivt
bostadsområde idag, med synnerligen goda kommunikationer i alla
riktningar, får därför betaktas som tillkommen i rättan tid och till
glädje för många.
|
Egna-Hems-rörelsen en "hybrid" |