VIBY i gamla tider

 

 

Håslöv nr 15 och Egna-hemsrörelsen

 

Redogörelse av Hans Månsson den 25 januari 2005

 

 

 

Min utgångspunkt var att Egna.Hemsrörelsens betydelse grovt underskattats i de historieböcker som vanligtvis förekommer i en bokhylla. En förklaring som jag tar fasta på är att varje historieförfattare har sin egen infallsvinkel. Skall man tränga in och få en djupare inblick i ett specialämne, får man försöka att hitta en avhandling eller ta till de äldre historieböckerna. Vid biblioteket kan man få den hjälp man behöver och med lite tur även den rätta boken.
Jag hade alltså tur och fann i ”Det fosterländska hemmet” av Nils Edling, skriven så sent som 1993, en bok som på alla sätt uppfyllde mina krav. När det gäller de politiska partihistorierna vill jag referera till bl.a. ”Svensk Historia” av Sten Carlsson.

Riksdagen vid sekelskiftet
I den första bilden väljer jag att visa 2-kammarriksdagens sammansättning och kraven på valbarhet, samt rösträttsvillkoren. Vidare de första fasta politiska partiernas tillkomst, vilket i regel innebar att man betalade någon typ av partiavgift. Fram till denna tid hade de flesta riksdagsmännen uppfattningen att man röstade efter egen uppfattning. Det som kom att skilja ståndpunkten i vänster och höger var den s.k. ”Tullstriden” med början i slutet av 80-talet.
                                                                                                                                 

Viby-perspektiv
Bilden beskriver utvecklingen efter ”Laga Skifte” med indelningsverkets miltära inflytande med flera dragoner och knektar i husförhörslängderna. Vidare de olika yrkesgrupperna samt de säsongsmässiga arbetsmöjligheterna som fanns i byn. Jag visade en bild över ”arbetsvandrande” betfolk, som ej förekom i vår by. De tillhörde liksom statarsystemet de mera godsliknande miljöerna i Skåne. Jag ville visa att byns arbetstillfällen hade en viss balans, där ”husmansrollen” var viktig för alla parter. Ofta var man knuten till någon av byns gårdar eller arbetsgivare och kunde fylla ut lediga perioder med hemarbete. De flesta av anställningarna var säsongsbetonade och var viktiga som komplement till den fasta arbetsstyrkan. Ofta hade man egen jordtäppa och kunnighet i något av hantverksyrkena. Att hela familjen hjälpte till med skötseln av den egna jordbiten har varit en självklarhet i vår by.
Tullstriden förde med sig sänkta priser på framförallt spannmål, varför bönderna fick ställa om till mera djurhållning och behov av arbetskraft. Bränneri och mejeri gav drank, skummjölk och vassle, vilket var betydelsefullt som djurfoder. Tidigare redovisade hemmansklyvningar vittnar om viljan och behovet att stanna kvar inom bondenäringen för hemmasönerna. Reviderade lagstiftningar gav hjälp till detta. För fastigheter i den kommande Egna-Hemsrörelsen skulle även denna lagstiftning framöver vara tillämplig.

Egna-Hemsrörelsens tillkomst
I senare delen av 1800-talet var de liberala krafterna starka, särskilt efter Gripenstedts inträde i regeringen. Statens uppgift gällde främst försvaret och rättsapparaten, samt kom efter hand att även gälla de stora infrastruktursatsningarna i järnvägarnas stambanor. Karl den XV hade allvarliga planer att hjälpa Danmark i kriget mot Tyskland (Preussen). Förhandlingarna skedde delvis på närbelägna Årups slott, men slutade med att Sverige avstod från krigsinsatser. Beredskapen för avfärd var dock hög på Ljungbyhed där det skånska infanteriet var samlat.
Diskussionerna om Egna-Hemsrörelsen startar som ett inslag i debatten om arbetarfrågan. Inflyttningarna till städerna hade skapat en enorm trängsel och brist på bostäder. Det gällde att lösa den ibland ofrånkomliga arbetslösheten beroende på svängiga konjunkturer. Det gällde även att finna bostäder till de gamla och att dessa kunde betala sina hyror. Reformen fick dock vänta ett bra tag.
Genom att försöka minska inflyttningen och uppmuntra till ett fortsatt boende på landet sammanföll dessa argument med en oro över brist på arbetsfolk hos de större jordägarna. Att hindra utvandring var också viktigt eftersom landet dränerades på ungt och dugligt arbetsfolk.
Nya regler kom till som underlättade ägostyckningar särskilt för Egna-Hemsrörelsen. Indelningsverket avlöstes av allmän värnplikt och grundskatterna som bönderna ensamma svarat för slopades. Obligatorisk självdeklaration och inkomstskatt infördes i stället.

Riksdagen

 

 

Riksdagens strukturer

 

Tullstriden

 

Vibyperspektiv

Betplockare

 
  Beslut om att bilda en Egna-Hemsnämnd fattades av riksdagen i full enighet men av delvis olika orsaker. Förslaget från Egna-Hemskommitten, som förberett ärendet godkändes efter lång debatt och vissa ändringar. Hushållningssällskapen i respektive län fick uppgiften att svara för den administrativa delen. Man ansåg allmänt att dessa var lämpliga med sin lokala kännedom och att med denna uppgift ej belasta länsstyrelserna.
Kristianstad län fick sina egna stadgar och blev efterhand största handläggare och långivare i landet. Pengarna var dock statliga och begränsade, varför många ansökningar fick vänta.
Konsulenten Ekeroth blev en drivande kraft framför allt för det mindre jordbruksföretaget. Med statliga bidrag reste bönder på studiebesök i Danmark där det småskaliga och intensiva ”Husmanrörelsen” blev ett mönsterbildande föredöme. Redan nu hade danskarna skapat stor export till England av livsmedel. Dessa möjligheter underlättades genom att importera tullfria insatsfodermedel såsom bl.a. majs.

Egna-Hemsrörelsen blev en ”hybrid”
Nationalekonomi - Socialpolitik – Jordbrukspolitik (se Bild)

Riksdagsmannen Ola Persson Rinkaby blev efter riksdagsmannatiden direktör för Riksbankens lokalkontor i Kristianstad, samt ordf. i Kristianstad läns Hushållningssällskaps Egna-Hemsnämnd.      Läs artikel

Slutkommentarer
Efter att ha trängt in i sekelskiftets samhällsproblematik har jag fått uppfattningen att Egna-Hemssatsningarna i vår by varit synnerligen lyckade. Många av föreningens medlemmar har sin bakgrund i dessa hem. Jag tror att dessa avstyckningar, på ett gammalt anrikt skånskt lantbruk med en fantastisk historia, kom till vid en lämplig tidpunkt. Byns utveckling var i stort behov att utökas med ett flertal bostadshus. Av dessa var kanske inte alla var beroende av den statliga lånerörelsen. Protokollen i H.S arkiv satte oss dock på spåren och sporrade oss till vidare forskning i ämnet. Vi fann att några Håslövsbor redan vid första mötet fått sina lånehandlingar beviljade.
Nils Jönssons avstyckningar på ”Mejeristagåden” för bostäder, med lättodlad husbehovs-odlingsareal, som Sven Arne redovisat tidigare, tror jag har varit synnerligen lyckade. Storleken på jordinnehavet kan ju sägas vara en kompromiss på de egentliga intentionerna. Möjligen inspirerad av den kommande grannen Ola Persson, som inte var övertygad om det mindre jordbrukets fördelar. Jag kan dock lätt föreställa mig den tillfredsställelse som möjligheterna till egen odling av många baslivsmedel givet, särskilt under de svåra åren under världskrigen. Förstärkning av inkomsterna från tobaksodlingen skall heller ej glömmas
När man betraktar Egna-Hemsrörelsen i historiskt perspektiv är det lätt att kritisera den övriga småbrukarrörelsen och som i dag kan tyckas varit väl optimistisk för att förmå försörja en familj utan arbetsinkomster utifrån. Alla beslut och ställningstagande skall dock ses utifrån den tid man lever i. För att förstå sekelskiftets utgångspunkter har det varit stimulerande och intressant att fördjupa sig i ämnet.

Utvecklingen av de ursprungliga tomterna till ett stadsplanerat attraktivt bostadsområde idag, med synnerligen goda kommunikationer i alla riktningar, får därför betaktas som tillkommen i rättan tid och till glädje för många.
 

Egna-Hems-rörelsen en "hybrid"

Typritningar på egnahem

Fritz Norén, Anders Svensson och Nils Nilsson (Sme-Nisse) var "först ut" i Håslöv att utnyttja Egnahemslånen
 

P.S    För den som har läsbehov vill jag rekommendera Ivar Lo Johanssons bok ”Analfabeten”

Startsidan