Viby i gamla tider

2010 års gökotta i ”Saisingavigen”.

Ingen regel utan undantag. Den här gången hölls inte gökottan vid Tvättastället i Kvarnäs. Nu har vi prövat ett nytt ställe i byn för att avnjuta den årliga gemytliga sammankomsten. Vi samlades i år på en av ängarna i den s.k. ”Saisingavigen”, alltså ägor som en gång tillhörde gården Viby nr 6. Här hade Sven-Arne med hjälp av Bo Sjöström inhägnat en härlig ängsyta, så att hästarna, som annars gör anspråk på platsen, nu endast kunde agera åskådare på ängen bredvid. Om ni undrar över vädret kan vi konstatera, att vi trots en påtaglig västlig vind fann en lugn plats bakom en fantastisk hagtorn.

På sedvanligt sätt startade det hela med att medlemmarna, idag c:a 60, fällde upp stolar och bord för att avnjuta den medhavda maten och drycken. Då passade Arne på att hälsa alla välkomna och föredrog punkterna på dagens program. Strax började försäljningen av lotter till dagens lotteri, som innehöll fina vinster, skänkta av Solhaga och Sveland.

Jan och Hasse tog därefter vid och beskrev den tidvis dramatiska historia, som Viby nr 6 genomgått och som bl.a. resulterat i en uppdelning av ängsmarkerna där vi nu firade vår gökotta. Det var fängslande redogörelser för en historia, som sträcker sig långt tillbaka i tiden. För dem, som ville tränga längre in i historien, hade Hasse monterat ett bord med kartor, som belyser ägornas utveckling i Viby by med speciell betoning på Viby nr 6.

Nästa begivenhet var en liten vandring upp till Falkagårdens tobakslador. I dessa lador kändes doften av röktobak från väggar och tak, trots att det nu är 47 år sedan den sista tobaken hängdes upp för röktorkning i ladorna. Arne hade redan vid samlingen på ängen ställt frågan vilka, som aldrig deltagit i arbete med tobaken i byn. Ganska många räckte upp handen. Det var därmed motiverat, att Jan och Arne innanför ladornas väggar beskrev hanteringen av tobaken och även talade om tobakens ekonomiska betydelse för odlarna. Amortering på banklån, betalning av skulder hos byns handlare, kunde få anstånd tills ”tobakspengarna” betalades ut av Tobaksmonopolet sent på hösten. Då syntes det ekonomiska utfallet av den ”klassning”, som ägde rum, när odlarna nervöst avvaktade sitt resultat vid monopolets mottagningsställen. Inte alltid rättvis bedömning!

Nu grillas det. Som vanligt har korv, bröd och tillbehör skänkts av Maxi, och alla njöt av vad Rune och Åke levererade från föreningens nya fina grill. Gemytet var inte att taga miste på. Dragningen på lotterierna genomfördes nu också, och glada vinnare sågs hämta sina vinster.

Valet av plats för gökottan var väl motiverat. Här var ju utgångsplatsen för den vandring runt ”Herkulesslingan”, som stod som nästa punkt på programmet. Vi befinner ju oss i ett annat av byns fantastiska naturområden. Sven-Arne, som gått runt denna slinga åtskilliga gånger, tog nu sats för att guida alla, som ville ta chansen till en lång promenad. Rördrom, näktergal, gök och olika sångare är några av de fågelarter, som finns i området. Man hoppas på att åtminstone några vill ge prov på sina läten vid rundvandringen.

Vandringen tar runt en timmas tid och därefter packar deltagarna i gökottan ner sina bord och stolar och vi kan konstatera, att ännu en gökotta kunnat genomföras under sedvanligt gemyt, vilket Arne också kan konstatera när han avslutar dagen.