VIBY i gamla tider

 

Om industrin i byn

Tegelbruk i Håslöv


Nr:4
Var vid laga skifte 1834 delat på två fastigheter. 4:2 ägdes av ? . arrenderades troligen av nr 2. Troligen därför där ej blev byggt något brukningscentrum. Den andra delen 4:3 det som ursprungligen kallades för Kvarnäs, brukades runt 1860 av Sven Nilsson och hans hustru Bengta . Bengta var född på gården. Sven Nilsson var förutom lantbrukare även kyrkovaktmästare.

1867 utvandrade deras dotter Anna till Amerika. Något år tidigare 1865 utvandrade Per Johan
Ljunggren född i Hörna också till Amerika. Dessa två träffades därinne och bildade familj. 1873 flyttade dom hem till Sverige och övertog Håslöv 4:3. Dessa blev sedermera mormor och morfar till Karin Ståhl ( mamma till Ann Marie ).

På fastigheten startades ett tegelbruk. Tegelbruket hann ej utvecklas något vidare för PJ Ljunggren dog 1877. endast 36 är gammal. Som vi kunnat utreda lades tegelbruket ner efter hans död, marken arrenderades ut till Håslöv nr:2. som senare också köpte marken.
Hur skall Kvarnäs stavas, tegskiftes kartan Qvarnnäs i en mellanperiod Kvarnäs och numera står det Kvarnnäs på vägskyltar.

Nr: 15
På Håslöv nr: 15 fanns tidigt ett tegelbruk som drevs cirka 1850 till 1870 ägare ?. Det hade 1873 10 arbetare och var taxerat i 400 kr.
Nr: 11
Anders Persson som ägde en del av Håslöv nr: l L anlade ett tegelbruk 1887. Där fanns även grustag på fastigheten som användes vid järnvägsbygget. Ar 1890 var tegelbruket taxerat i 600 kr, hade 9 arbetare och framställde 300 000 murtegel till ett produktionsvärde av 7000kr. Till driften användes en ångmaskin på  4 hk.
Bruksägaren finns med Landvinningsprotokollet från 1887. Man hade börjat ta lera på mark som ej var uppdelad vid laga skifte. Anders Persson började troligen senare ta lera invid järnvägen.
Inköptes 1901 av Nils Persson Håslöv nr:2.

Nr:2
Kvarnäs tegelbruk anlades troligen på 1860-talet;. Dä var Per Mårtensson och hans hustru Bengta verksamma på nr:2. Per var född på Viby nr:8 (Viby Vång) Sjöströms idag. År 1870 tillverkades av Per Mårtensson med 6st. arbetare 50000 murtegel och lika många rör.
Sonen Nils Persson född 1843 gifte sig med Kjersti Persdotter född 1847, och övertog driften Dom fick två döttrar Hanna född 1878 och Berta född 1885.

Under 1880-talet ökade efterfrågan på tegelvaror. Karl Ström anställdes 1883 som pråmskeppare. Nils Persson medverkade till att järnvägen byggdes 1886. 1890 var taxeringsvärdet på bruket 900 kronor och man producerade 350 000 murtegel till ett produktionsvärde av 8000 kr. Till driften användes en ångmaskin på 4 hk.

De första åren togs lera nere på ängarna. Runt sekelskiftet köpte Nils Persson av Anders Persson nr: 11 och även Nils Nilsson nr: 11 för att kunna ta lera vid järnvägen. På gården byggs nya stallar och även nytt boningshus i slutet på 1800-talet.
1904 uppvisar ca. 20 arbetare en produktion av l .830 000 mur- och taktegel, till ett värde av 34500 kr. För driften använder man en ångmaskin på 25 hk.

Runt 1910 börjar man ta lera vid korsningen Kämpavägen och Kvarnnäsvägen. Nils Persson dör 1913. Detta och krigsåren gör att det nog inte var så lätt för familjen att driva bruket vidare. Nils Larsson från Åraslöv var nu några år anställd som bokhållare. Det sägs att lantbrukare i byn var intresserade att tillsammans köpa bruket, och det hade kanske inte varit så konstigt. för Nils Persson hade nära släktingar på Brogården; Vibyholm och Håslövs Boställe. Men ett bättre bud gjorde att bruket och gården såldes till grosshandlare Lavesson i Kristianstad. Nils Perssons hustru Kjersti dog 1919, och döttrarna flyttade till en lägenhet vid Lilla Torg i Kristianstad. Hanna dog 1946 och Berta 1974.

 

Skånes Tegelbrukshistoria
Hämtat ur Skånes Jord- och Stenindustri av Lars Bjerning. Detta är en akademisk avhandling som framlades 1947. Uppgifterna är också hämtade från Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1984. Det finns 278 st. skånska tegelbruk beskrivna, med tegelbruk menas framställning av bränd lera ej enbart råtegeltillverkning.
Gumlösa Kyrka från 1192 är den äldsta daterade tegelbyggnaden inom Sveriges nuvarande gränser.
1850: Fanns det 45 st. tegelbruk i Skåne , varav 18 st. var knutna till godsen, 23 st. till lantbruket i övrigt och 4 st. självständiga.
1860: Fanns det 103 st. Som sysselsatte 280 personer och med en produktion av ca. 4Yz milj. murtegel.
20 år framåt grundtypen för ett tegelbruk oförändrad. En brännugn, två torklador, en lerbråka eller dylikt för lerans ältning. För drivning och transporter räckte några hästar. Formningen skedde för hand av rör i en handdriven press.
1870: Helt hantverksmässigt och det stora flertalet en binäring till jordbruket. Avsättningsområdet var lokalt. 1873 fanns det 127 st. tegelbruk i Skåne. Medelantalet arbetare var något över 1.0 st. Totalproduktionen bör ha uppgått till 25-30 milj. murtegel. Industrialiseringen börjar ta fart och man tär en kraftig högkonjunktur i landet.
1880: Den första ringugnen kom till Sverige 1873 och börjar nu användas mer allmänt. Tegelpressar infördes. Man började använda ångmaskiner, bruken benämndes Ångtegelbruk. Järnvägens utbyggnad spelade stor roll för utvecklingen, och för uppkomsten av inlandsbruk. För de större bruken blev aktiebolagsformen vanligare. 1883 fanns det 135 st. tegel bruk i Skåne,
1890: Murtegeltillverkningen var nu uppe i 75 milj. och rörtillverkningen 2 milj.
1900: Till följd av maskiners intåg försvann många av de små bruken. Nu finns det 97 st. tegelbruk i Skåne.
1910: Första världskriget orsakar bränslebrist och stigande bränslepriser. 1913 fanns det 78 st. bruk 1918 var det bara 50 st. kvar.
1930: Lättbetong och standardiserade byggelement börjar användas. 1938 fanns 46 st. tegelbruk .
1985 fanns det enbart 5 st. tegelbruk i Skåne.
2002 finns det ett tegelbruk i Sverige, Vittinge tegelbruk som finns i Morgongåva i Uppland. Det är även på gång att starta ett utanför Trelleborg. I övrigt importeras de mesta tegelvarorna från Tyskland.

 

   

Likkistan

Hercules

Kvarnäs

 

 

 

 

 

 

Redogjort av Erik Isendahl vid sammankomst den 17:e okt 2002

Startsidan