VIBY i gamla tider

Om kyrkan i byn

 

 

Vi återger här texten ur Nils-Gustaf Rosenbergs skrift om Gustaf Adolfs kyrka

På en låg höjd över den flacka Kristianstadsslätten reser sig ett mäktigt gråstenstorn, som bär inskriptionen 1784. Detta är tornet till 1100-talskyrkan Gustav Adolf i Viby socken.
Att en kyrka från tidig medeltid heter Gustav Adolf kan ju verka förbryllande. Fram till 1778 hette kyrkan Viby, men då utverkade talmannen i bondeståndet, Nils Svensson, i rojalistisk yra Gustav Ill:s nådiga tillstånd att hans hemförsamling måtte uppkallas efter Sveriges nyfödde tronföljare - Gustav Adolf.
Med kraftiga gråstensmurar och romansk grundplan med långhus. korkvadrat och halvrund absid anlades kyrkan redan i slutet av 1100-talet. Dessa delar står tämligen välbevarade kvar. Det mäktiga gråstenstornet tillkom först 1784 och ersatte då den gamla klockstapeln. SV om nuvarande tornet. År 1822 tillkom sidoskeppet, "nykyrkan", åt norr.
Ursprungligen hade kyrkan platt innertak av trä, vilket senare ersattes av tunnvalv i samma material. Under 1400-talets senare fjärdedel slogs valv i sten, som efter ytterligare några år dekorerades i den så kallade Everlövsmästarens stil. I den breda triumfbågen samt i korets valvkappor finns målningar kvar. Dessa var överkalkade men framkom vid en omfattande restaurering, som ledd av konservator Osvald Owald, ägde rum 1939-1940. Då borttogs och övermålades de ornament, som förekom på valvbågar och väggdelar, även så den stjärnhimmel, som fanns under trävalvet över långhuset.
Samtidigt borttogs den gamla kaminen, som varit placerad vid muren mellan långhuset och "nykyrkans" västra fönster och en då fullt modern elektrisk värmeledning installerades Då omlades även ljusledningarna och nyare armatur uppsattes,bland annat ljusrampen i koret.
Koret med målningar
För att återgå till de medeltida målningarna, som utförts mot slutet av Everlövsmästarens verksamhetsperiod i slutet av 1400-talet, möjligen med hjälp av någon lärjunge efter mästarens utkast, kan nämnas, att de är utförda i en modernt impressionistisk stil med frisk färgskala, som ger en helhetston, som skiljer dem från alla andra. Målningarna består, förutom av rent ornamentala delar, av med Andrarums kyrkas målningar besläktade evengelistframställningar, måhända här något fylligare utförda i fråga om dräkter m.m. De framställer de fyra evangelisterna med symboler: ängeln för Matteus, lejonet för Markus, oxen för Lukas och örnen för Johannes.
Bänkinredningen är av modernare slag från 1890-talet, ersättande en äldre med bänkdörrar. Ett exempel på denna finns uppe på predikstolen i form av ett skåp strax ovan trappan.
Ett gammalt vackert senmedeltida triumfkrucifix, som sedan 1883 varit deponerat hos Kulturen i Lund, uppsattes söndagen den 18 juli 1934. Dess renovering bekostades av församlingens missionsarbetskrets och utfördes av konservator Hans Erlandsson, Lund.
Dopfunten, som tidigare varit placerad vid predikstolen, flyttades till sin nuvarande plats 1971 i och med att två bänkrader borttogs. Den är av medeltida ursprung utan ornering samt utan fals men med uttömningshål (piscina), tillhörande Tynells Borrby-grupp. Höjd 90 cm och skålens diameter 72 cm. Dopfatet, en gåva av systrarna Hanna och Berta Nilsson, Lunden, Håslöv, invigdes Heliga Trefaldighels dag 1971. Det är av mässing och prydes av symbolerna korset och duvan och bär inskriptionen: "Jesu i din vård vi ge våra barn vårt glädjeämne", och är tillverkad av guldsmed Torsten Friberg, Kristianstad.
Det gamla dopfatet av mässing, som såsom bottenrelief har "bebådelsen", är från 1600-talet. På brättet finns en bård treklöver blommor och kors samt inskriptionen: GREGERS + NILSON + CRON + GIESKE + SVENDS + DATTER + ANNO 1673 + DIEN 24 FEBRUARY + Dessutom i botten en bård bokstäver. Diameter 40 cm.
Till dopfunten hör ett litet dopaltare över vilket hänger en Ikontavla, som är skänkt 1986 av Iris Nilsson, Prästgården. Till dopaltaret hör en modernare uppsättning, som dopkanna (1970), ljusstake och vas (1972); allt i silver.
Den rikt snidade predikstolen är ett arbete från 1600-talets förra hälft. På densamma återfinner vi de fyra evangelisterna med sina symboler. Över predikstolen hänger en baldakin med en duva, som symbol för "Den helige Ande", även kallad inspirationsduva. Över ingången till trappan upp mot predikstolen har funnits ett snidat och målat överstycke, som numera förvars i Församlingshemmet ovanpå ett skåp i lilla salen, och framom ledstången ett gallerverk i trä, rikt bemålat.
På den målning, som tidigare prytt altare! och till kyrkans återinvigning den 4 maj 1940, efter den omfattande restaureringen, blev upphängd på södra långhusväggen, ser man Kristus böjd under korset och stående i en vinpress, som ansetts symbolisera det ställföreträdande lidandet.
Då vi under triumfbågen träder upp i koret, detta trappsteg vill symbolisera inträdet i '"det Heliga" i Salomos tempel. Koret, kyrkans hjärta, har fått sitt namn av det latinska "corda". vilket betyder hjärta.
Altarringen med knäfallet är daterad 1879 och ersätter en äldre från 1600-talet. Altaruppsatsen har under tavlan av Kristus inför Pilatus följande inskription: "Anno 1692 Tabula haec ornata est. Inspectore Templi Jacobo (oläsligt). Pastori Olao Aulin." Överst finner vi Car! XI:s krönta namnchiffer. Att det senare återfinnes på denna upphöjda plats är ej unikt, man finner det i flera skånska kyrkor, bl.a. i grannkyrkan i Rinkaby. Då gällde det att övertyga ännu tvivlande skåningar om att det inte längre var den danske kungen, utan den svenske, som var högsta världsliga överhet. Altartavlan, som förut nämnts ej ursprunglig, härstammar från 1700-talet och insattes 1940. Den har införskaffats av konservator Osvald Owald.
Till altaret hör tvenne sjuarmade kandelabrar i nysilver från 1909, två silvervaser från 1972.
Altarbrunet skänktes påskdagen 1971 av Gustaf Adolfs kyrkliga syförening. Det är broderat med från vänster symbolerna: snäckan (dopet), duvan (konfirmationen), kalken och brödet (nattvarden), nycklarna (kyrkans ämbete) samt ringarna (vigseln). Samtidigt skänktes också det gröna antependiet av venetianskt siden. Båda utförda av Pro Ecclesia, Malrnö. Dessutom finnes såväl modernare som ett äldre antependium, vilket är från 1700-talets mitt av röd sammet.
På korets norra vägg hänger ett krucifix av trä från 1806, vilket tidigare hängt som altarprydnad på altartavlans plats.
På östra delen av norra väggen i nykyrkan hänger sedan 1956 tavlan "Series Pastorurn", på vilken finns uppräknade de präster, som såsom ordinarie tjänstgjort i församlingen. Över de skilda namnen med årtal finner vi inom vilka församlingar de tjänstgjort enligt följande:

                         Series Pastorum för Viby (Gustav Adolf) & Rinkaby

Viby
Jörgen Simonson nämnd 1564

Christen Madsen nämnd 1584-1614

Herr Anders nämnd 1617

Viby och Rinkaby
Herr Anders nämnd 1618
Mogens Lauritsen nämnd 1624-1630
Jacob Oisen nämnd 1631-1654
Svend Oisen nämnd 1654-1657
Henrik Jörgensen Molderpas nämnd 1661
Greger Nilsson nämnd 1668-1673
Hans Hansson 1675-1681


Åhus - Viby & Rinkaby

Casten Rönnow 1681-1682

Olof Aulin 1682-1698

Johan Billing 1699-1720
Erasmus Kåhre 1721-1732

Olof Staf 1733-1741

Johan Bjugg 1742-1767

Sven Aulin 1768-1805

Per Aulin 1805-1809

Carl Starck 1815-1852

Samuel Adrian 1856-1900

 

 

Viby prästgård på Samuel Adrians tid

Gustav Adolf och Rinkaby

PehrÅgärdh 1902-1927

Mårten Wiling 1928-1937

Stig Rydeman 1939-1969

Erik Wallander 1969-1975

Lars Dahlström 1975-1982

Lars Irengård 1982-1985

Henrik Svensson 1986-1990

Lennart Alfredsson 1990-
 

Till kyrkorummets belysning hör bl.a. en ljuskrona av mässing, hängande i "nykyrkan", med profilerad mittstånd, krönt av en fläckt örn, avslutad av en kula. Sex + sex armar med musselformade ljusmanschetter och smidd järnhängare. Från 1600-talets senare hälft.
Dessutom modernare armatur.
Stora ljuskronan i långhuset är skänkt av handlanden Johan Andersson på 1920-talet.
En ovanlighet för en liten landsbygdskyrka ståtar vår kyrka med; nämligen att ha två stycken spelbara orglar. Den äldre är från 1902 och ersatte en ännu äldre från 1851. 1902 års orgel levererades av Åkerman & Lunds Orgelfabriks AB i Sundbyberg och har en manual jämte bihangspedal och sex stämmor. Ursprungligen pumpades bälgen för hand, men 1959 insattes en eldriven orgelfläkt. Orgelfasaden uppfördes 1849.
Den nya orgeln, som placerades på befintlig läktare i "nykyrkan", invigdes den l december 1974 och är byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Den är helmekanisk och har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
I samband med installation av nya orgeln återöppnades kyrkan efter att ha varit stängd för uppsnyggning och målning av interiören.
Är 1980 införskaffades även ett piano.

l tornet är upphängda tvenne klockor.
Stora klockan är gjuten 1752 av Gerh. Meyer, Stockholm, med en höjd av 90 cm och diametern 100 cm. Den har följande inskription: "Denna Wiby Sockens Kyrko Klåcka Åhr 1752 i Stockholm Gjuten Då Varande Kyrkoherde Herr Magister Johan Bjugg af Gerhard Meyer". Lilla klockan är gjuten 1771 av Abraham Palmberg, Kristianstad, och är 83 cm hög med diametern 95 cm och har följande inskription: "Åhr 1771 blev denna klåckan omgjuten på Wiby kyrkas egen bekostnad under den Stormäktigste Konung Gystaf III och Stormäktigsta Drottning Sohpia Magdalenas regering. Överkommendanten och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Sverdsorden Joh. von Liewen war Landshövding. Högvördige Herr Doctren och Procancelairen Johan Engeström Stiftets Biskop. Kyrkoherde vid Åhus, Wiby och Rinkaby Församlingar Herr Sven Aulin.
Gjuten uti Christianstad af Abraham Palmberg."
1984 utförde firma El-Anläggningar, Kristianstad, automatisk ringning och lucköppning styrd av ett astronomiskt kopplingsur samt omkoppling för manuell körning.

Till kyrkan hör ett bårhus placerat norr om grindarna till kyrkogården. Detta har byggaret 1948.

Nattvardskärlen består av:
Kalk av silver, helt förgylld. På cuppans underdel belagd med silverfiligran. Noden med sex knappar med inskrift I-H-E-S-V-S. Sexparsformad fot, graverad med bladornamentik. Stämplar på manteln: Kristianstads vapen -C9-S. Inskription: "Anno 1731 är denna Kalk omgiord till Wiby Kyrckias prydnad ok forsamblingens hugnad uppå Kyrckians egen bekostnad, då Kyrkioherde war Hr Erasmus Kåhre."
Höjd 23,6 cm, diameter 11,5 cm.
Sockenbudstyg i träask från 1876, skinnklädd, bestående av: Kalk av silver. Stämplar i botten BE - tre kronor - Kristianstads vapen - X5. Höjd 13 cm.
Patén till d.-o ovantill förgylld. Stämplar som på kalken. Diam. 7,8 cm. Oblatask av silver. Stämplar i botten BE - tre kronor -Kristianstads vapen - A7.
Modernare nattvardskärl som Oblatask från 1903, Vinkanna från 1958 sam Patén.
Dessutom finnes en kyrkan tillhörig Carl XH-bibel, första utgåvan 1703, som restaurerats våren 1983, förvarad i monter.

 

Källor och Litteratur.

"Attraktiv kulturbygd. På upptäcksfärd i Kristianstads kommun." 1994. Kristianstads kommun.

"Lunds stift i ord och bild." Iduns tryckeri AB, Förlaget. Stockholm 1947.

"Vägvisare till 50 kyrkor i Kristianstadsbygden." Turistnämnden i Kristianstad.

Landsarkivet i Lund. Länsmuseets i Kristianstad Arkiv. Åtskilliga kyrkliga handlingar och protokoll.