VIBY i gamla tider                                  Om upptakten och förberedelsen till föreningsbildandet

 

 

Det startade med ett upprop publicerat i Kyrknytt  vilket lockade så många intresserade att man kunde

kalla till en första träff i januari 2001 som följdes av flera träffar som till sist ledde till föreningsbildandet.

 

 

Minnesanteckningar 16 januari 2001

Peter Svensson och undertecknad hade efter ett par års resonemang äntligen tagit oss för att lysa ut ett möte för Viby-bor, gamla och nya, under rubriken ”Viby i gamla tider”. Annonsplats ställdes välvilligt till förfogande i Pastoratets informationsblad, Kyrknytt. Likaså hade vi erhållit tacksamt besked om att vi kunde disponera Församlingshemmet.

Under dec. månad mottogs (främst av Peter, ”navet i byn”) drygt 50 intresseanmälningar. Förteckning över dessa samt en inbjudan till det första mötet den 16 januari 2001 distribuerades. Peter arrangerade för fika med hjälp av Inga-Lisa Johannesson och Inga-Brita Lundblad (TACK) och fixade utrustning för bildvisning.

Under förberedelserna levde Peter och jag själv i förvissning om att vi med lätthet kunde vidtala ytterligare en resursperson, nämligen Arne Svensson, infödd Vibybo och med mycket stort Viby-kunnande, sedan årtionden boendes i Åhus. Arne kallades in att tjänstgöra den 16 januari.

När tidpunkten var inne, alltså kl. 18.30, hade en minst sagt livlig samtalslusta infunnit sig i Församlingshemmet. Vi var totalt 57 personer närvarande. Strax före 19.00 kom själva mötet igång och efter korta välkomsthälsningar och inledningar från Peter och undertecknad fick Arne ordet.

Utifrån olika tidsperspektiv, alltifrån 3-4 år till ca 13.000 år, gav Arne oss alla en inspirerande ”lektion” i att betrakta vår by. För att ge ytterligare tidsperspektiv måste jag referera att Arnes farfar, Per Svensson ( 1870 – 1972 ), välkänd profil för många idag äldre Viby-bor, hade personliga minnen av / relationer med människor födda på 1700-talet.

Naturligtvis handlade Arnes framställning mycket om just de senaste 2-300 åren. I ett första skede var det tillkomsten av och förändringarna i bondesamhället som stod i fokus. 1900-talets snabba förändringar i jordbruksstruktur, bebyggelse, arbetsliv, kommunikationer mm lyftes fram av Arne med hjälp av foton, kartor, bilder och skriftliga sammanställningar.

När det var dags för fika riktigt kände man hur spänningen låg i luften. Diskussionerna gick höga i de många ”bikuporna” vid kaffeborden.

Den planerade ½-timmen för efterföljande diskussion fick förlängas till åtminstone ¾-timme och klockan blev ca 21.15 innan mötet kunde blåsas av. De närvarande hade då beslutat att träffas åtminstone ytterligare en gång, nämligen torsdagen den 15 februari 2001 kl. 18.30, även denna gång i Församlingshemmet.

Förslag på ytterligare aktiviteter framfördes för den varma årstiden: dels besök på kyrkogården och dels byavandring(ar).

Vi hade också enats om att var och en tills nästa möte, ”letar på vinden” efter fotografier eller verbala beskrivningar för den aktuella perioden.

Någon hade hört talas om en film ?

De svunna tidernas dokumentation kan gälla bebyggelse, näringsliv och verksamheter, kommunikationer mm samt naturligtvis människor.

I någon ”byrålåda” kan också finnas handlingar av olika slag, kartor, tidningar eller div. ”saker och ting” av intresse för oss alla.

I huvudet på någon eller några kan finnas berättelser från tidigare generationer som aldrig satts på pränt.

De som idag tillhör byns ”äldre” har säkert mycket att berätta. Varför inte sitta ner en stund och fånga upp gamla minnen medan tid är ?

Vid nästa möte har vi således inget direkt färdigt program, utan vi får alla och envar dra vårt strå till stacken.

Du, som vet att Du har något att förmedla; ta kontakt med Peter eller undertecknad, så bokar vi in den tid Du anser att Du behöver.

Till vår hjälp för arbetet fram till nästa möte bifogas

l Anmälningslista och

l    Arnes sammanställningar

l De senaste 1000 åren.

Under mötets slutskede efterlyste Stig Svensson goda krafter till Kyrkorådet. I den nya organisationen avser det Gustav Adolf och Rinkaby församlingar.

Vid pennan  

Sven-Olof Månsson

 

Minnesanteckningar 15 februari 2001

Peter Svensson hälsade välkommen i ett nästan fullsatt Församlingshem.                             I närvaroförteckningen räknade vi till 70 förväntansfulla deltagare.

Undertecknad visade på möjligheter att lägga in fotografier ”på data” och att det finns möjligheter att skriva in kommenterande text i anslutning till resp. foto. För framtiden är det således viktigt att tänka på den nya teknikens möjligheter att dokumentera, förevisa och kanske redigera ännu en gång.

Därefter släppte vi loss lusten att förevisa och berätta om medhavda fotografier och vid varje bord kunde svunna tider kännas igen från vitt skilda områden. Tidningsartiklar hade tryckts upp av Sven-Arne Ström och präktiga stenåldersyxor visades av Håkan Pettersson. Var och en kunde berätta mycket om personer och händelser, allt och var för sig väldigt intressant.

Före fikapausen försökte Arne Svensson att sammanfatta det hela, i den mån detta kunde vara möjligt. Några foton från ”idrottsfesterna” föreföll särskilt intressanta framme vid overhead-projektorn.

När vi stärkt oss med färdigbredda frallor och kaffe/te, var det dags att ta upp konkreta överläggningar om det fortsatta arbetet. Alla var ju överens om att någon form av organisation och arbetsfördelning måste till för att tygla det jättestora intresset.

Resultatet blev som följer:

 

Samordnare 

Sven-Arne Ström - Människor i byn

Hans Månsson - Skiftesreformer

Per-Anders Persson - Fornlämningar

Nils Gustav Rosenberg - Kyrkan

Inge Persson - Järnvägen

Elsa Strand och

Marianne Andersson - Affärerna

Carina Andersson - Handelsträdgårdarna

Magnus Fjelkner och Eric Isendahl - tegelbruken             (anmält i efterhand)

 

De nu uppräknade samordnarna knyter till sig ytterligare intressenter för att därefter fungera som ”självstyrande grupper”. Så småningom, kanske till hösten, kan ytterligare arbetsgrupper formeras.

Vi ser nu fram emot att hjälpa till i grupperna för att senare, kanske också i höst, få ta del av gruppernas första sammanställningar av sitt material.

Innan kvällen var över beslöts att:

    l   nästa möte blir den 20 mars (se anmälningstalong)

 l   senare under våren arrangera (efter beslut den 20 mars)

  1. byavandring
  2. besök på kyrkogården

Arne Svensson framförde ett tack till de frivilliga krafterna i köket, Inga-Lisa Johannesson och Inga-Brita Lundblad, som iordningställt dryck och goda frallor till det fabulösa priset 10 kronor per person.

Till minnesanteckningarna skulle tilläggas att ständigt närvarande Stig Svensson förvaltar det överskott, som ändock uppstått i fikakassan.

Kvällen avslutades med Herrens Välsignelse, framförd av Alve Svensson.

Såsom jag uppfattat ”det hele”:

Sven-Olof Månsson

Minnesanteckningar 20 mars 2001

Nytt rekord eftersom vi denna 3:e gång var 76 närvarande. Vi som försöker hålla samman det här är naturligtvis helt tillfreds med Er vilja att deltaga och visa upp Ert goda humör. Vid samling och under kaffepaus ligger ljudnivån som på ett bättre 50-årskalas. Härligt !!!

Vi är nu precis 100 personer på listan och nytillkomna får denna i kuvertet.

Efter ett kort välkommen och presentation av förslag till nya aktiviteter för april och maj månader kunde Arne Svensson under ca 5 kvart fånga allas uppmärksamhet och väcka minnen kring Tobaksodlingen i bygden.

Många hade varit med om de olika skötselåtgärderna och sedan skördat, sorterat och levererat efter olika kvaliteter till Monopolet. Det var bråda och ibland nervösa veckor i bänkagård och stycke. Från det att varmbänkarna ordnades i april till färdig leverans i oktober – november var det mycket som kunde gå snett. Grodde fröet? För torrt i bänkarna? Lufta? Nattfrost? Hagel? Torka? Är det fotboll nu igen? Antal kg? Kvaliteten? Kontrollanten?

Arne visade tydligt tobaksodlingens stora betydelse i några byar, men också att tobaksodlingen efter hand minskade ur ekonomisk synvinkel. Men i stort samma mängd arbetstimmar behövdes även det sista året, som var 1964. Nu fanns inte det läge som inträffade inför och under andra världskriget, nämligen begränsad eller ingen import alls. Pengarna fanns nu inte längre i odlingen, konkurrenskraften främst ur kvalitetssynpunkt kunde inte upprätthållas. Och så kom ju bladmöglet och satte punkt för det hela.

Samhällsekonomiskt stod vi starka under 1960- och 70-talen i Sverige, så jobb fanns eller kunde skapas till de flesta. En annan paroll var ju jämlikheten, under vilken kvinnorna också skulle (heltids-)arbeta på arbetsplats och på så sätt skapades resurser bl. a. för den kraftiga nyproduktionen av bostäder.

På några foton kunde vi till sist återuppleva tidstypiska miljöer för tobaksskörd och hur det var att lämna tobak vid monopolet.

Efter fikapaus med lika goda frallor som förra gången, fick vi i några korta glimtar avlyssna rapporter från samordnarna i de olika ”arbetsgrupperna”. De som redovisade var Gert Hjalmarsson (bland annat a Brandkåren), Sven-Arne Ström (Människor i byn), Magnus Fjelkner (Tegelbruket i Kvarnäs), Per-Anders Persson (Fornlämningar), Hans Månsson (Skiftesreformer) och Inge Persson (Järnvägen).

De nu uppräknade hade skaffat eller erbjudits hjälp av olika ”experter”, så att det redan hade skapats intressegrupper. Alla inslag applåderades livligt och det betyder väl att intresset är på topp inför kommande redovisningar?!

Här vill jag passa på att berätta om en film, nu överspelad på video, som Tore Olsson förfogar över. Den vill vi ta del av.

Så återstod att ta ställning till den tidigare föreslagna tidtabellen. Efter en viss förklaring av tankarna bakom det hela och efter att Sven-Arne Ström lagt förslag till aktivitet i början av maj, enades man om följande

Arbetsmöte, 2001-04-03, kl. 18.30 – 21.00, Församlingshemmet

främst för samordnare, men även övriga intressenter är välkomna. Vi skall då sätta tidsramar och lägga programmet inför

Redovisning, 2001-04-19, kl. 18.30 – 21.00, Församlingshemmet

Så avslutar vi våren med

Byavandring, 2001-05-09, kl. 18.30 – 21.00, Plats meddelas senare

Därefter kan det vara lämpligt med sommaruppehåll till september ?


Ett jättestort TACK till Stig S. och Inga-Lisa J. för allt jobb i köket.

TACK Arne S. för Ditt fina föredrag om tobaksodling.

TACK alla andra för den lika fina stämningen denna kväll.

Till slut: TACK Alve S. för Din avslutning.


Och: HÄLSNINGAR från PETER och SVENNE.

 

Minnesanteckningar, arbetsmötet 3 april 2003

Närvarande: Tore Olsson, Carina Andersson, Sven-Erik Nyström, Arne Svensson, Sven-Arne Ström, Nils Gustav Rosenberg, Göran Persson, Inge Persson, Stellan Svensson, Hans Månsson, Per Anders Persson samt undertecknad. Senare tillkom Gert Hjalmarsson, Jan Falk, Stig Svensson.

Peter Svensson hade förhinder.

Tore Olsson berättade om en ca 40 år gammal film, nu överspelad på video, från Bröden, Backarna, Erikssons affär m.m., naturligtvis innehållande många personer. Speltid efter redigering bedömdes till 15 – 20 min.

Inge Persson redovisade sitt arbete om Ljunggrens verkstäder, om järnvägen genom Viby med station och hållplatser, tidtabeller, personal samt något om postens verksamhet i Viby. Beräknad tid 30 min.

Sven-Arne Ström hade tre uppsatser färdiga, var och en 15 – 20 min att föredra. 1) Oskar Olle, 2) Sven och Fritz Nilsson 3) BackaSven.

Hans Månsson anmälde ett omfattande material också i tre delar.

  1. Riksdagsman Nils Svensson, 2) Skiftesreformerna, 3) Vad hände sen?

Denna gång anslås 30 min till redovisning.

Stellan Svensson förstärker Carina Anderssons arbete med Handelsträdgårdarna i Viby. Redovisning kan förväntas till hösten.

Nils Gustav Rosenberg vill gärna samla hela gruppen på Kyrkogården och (efter fikapaus) i Kyrkan vid första mötet i höst. (Tidig septemberkväll ?)

Beslutades att Tore Olsson, Inge Persson, Sven-Arne Ström och Hans Månsson redovisar ur sitt resp. material den 19 april. En skriftlig version, bilder m.m. samlas i Pärmen, som förvaras hos Peter i Församlingshemmet.

Diskuterades om ev. föreningsbildning m.m. tidigast under hösten. En stor programpunkt skulle kunna vara en Återvändardag, tidigast sommaren 2002.

Inför Byavandringen 9 maj beslöts utse en grupp som Sven-Arne Ström sammankallar. Komminister Per Lindberg hade anmält intresse att deltaga.

Till minnesanteckningen förs en anmälan från Alve Svensson om önskemål att samlas kring ett arbete ”Aktiviteter i anslutning till kyrkan”.

Gruppen tackar för de praktiska arrangemangen kring mötet; lokal, fika, bildvisning m.m. i den ungdomliga miljön.

Inget ytterligare förekom

Sven-Olof Månsson

 

Minnesanteckningar 19 april 2001

De vid tidigare möten utsedda/anmälda samordnarna för olika delarbeten hade inför detta redovisningsmöte träffats i Församlingshemmet den 3 april ( se särskilda minnesanteckningar) och bl.a. gjort ett ”körschema” för kvällen. På grund av vissa tekniska problem med videoutrustning avlöpte inte allt enligt den uppgjorda planen.

Inge Persson fick börja med att redovisa sitt projekt om Järnvägen genom Viby. Inges arbete kan gärna ses som bra beskrivning på hur vi alla skulle kunna bidraga med material till vår samlingspärm. Således i detta fallet hur en viktig företeelse planerades och utvecklades till en för tiden effektiv transportorganisation för både gods och personer. Så småningom utvecklades alternativ till de rälsbundna transporterna och idag återstår endast fjärrgodstrafik till hamnen i Åhus. För närvarande och i anslutning till utbyggnad av gång- och cykelled planeras och kommer att genomföras slopande av obevakade övergångar i Viby, naturligtvis till men för ortsborna som kanske vill trafikera gång- och cykelleden lokalt. Denna utveckling (?) får ses mot bakgrunden av samhällskrafter för miljövänliga transporter och det har ju talats om snabbtåg direkt Åhus – Köpenhamn.

(De sista raderna framkom inte vid själva mötet, utan är undertecknads kommentar.)

Tore Olsson berättade med inlevelse hur hans mormor och så småningom flera ur en ”fördubblad” syskonskara i en statarfamilj vid Huseby, efterhand anlände till Viby i tidig arbetsför ålder (11 – 13 år) för att tjäna sitt levebröd, omhändertagna av storasyster. På så vis bidrog syskonskaran till en ökad befolkning i Viby, ca 30 personer i andra generationen. Vi önskar att Tore kan skriva ner sin ”berättelse” så att också den hamnar i samlingspärmen. Naturligtvis skall vi återkomma med ytterligare visning av videon (= omspelad smalfilm från 1958) en gång när tekniken är med oss.

Sven-Arne Ström, som bl.a. jobbar med att skriva om olika kända personer i Viby under 1900-talet, berättade denna gång om Oskar Olle, vars förfäder Ring hade köpt mantalssatt jord vid en auktion 1834 (?) under tre dagar (?), då bl.a. Håslöf 11 gick under klubban och styckades upp. Den aktuella jorden låg mittemot uppfarten Kämpavägen och där tillbringade Oskar Olle sina dagar. Sven-Arnes utmärkta personbeskrivning finns i samlingspärmen. Till detta bör läggas att Oskar Olles personkännedom parad med tankens och ordets kvickhet har gett ytterligare ett antal ”repliker” från honom, alla inte helt lämpade att trycka på papper.

Hans Månsson har dokumenterat viktiga skeden i jordbrukets historiska utveckling, både generellt och på det lokala planet. Innehållet i byakistan för Håslöfs By har gjorts tillgänglig i och med ”översättning” av viktiga protokoll avseende skiftesreformernas tillämpning. Utöver sakfrågan, som ju drevs av lantmätaren, kan man utläsa t.ex. ägareförhållanden i byn, men också en ”rangordning” mellan inblandade jordägare efter hur väckta förslag och synpunkter kunde föras till beslut. Det är i sammanhanget inte möjligt att gå förbi de dominerande privata jordägarna – svågrarna, prästen Måns Olsson och riksdagsman Nils Svensson. Dessa två och därefter senare släktled ägde Håslöf 11, 13, 15 och 17, dvs. knappt hälften av socknen i ett sammanhängande område i den västra delen, under mer än 50 år fram till ”den stora auktionen” 1834 (?).

Initiativtagare till storskiftet 1799-1801 och betydande person även senare under olika laga skiften (1833-34 resp. 1887) var de olika innehavarna till Bostället, d.v.s. militärer som under sin aktiva tid hade en förläning, som skulle svara för tjänstens arvode.

I samlingspärmen finns ett digert material som Hasse har tagit fram presenterat både i tryck och på diskett. Ett första steg till att digitalisera äldre kartor har han också tagit initiativ till. Det finns således en CD-romskiva med kartor.

Tillägg av minnesantecknaren: Med utgångspunkt i en karta över jordbruksfastigheternas belägenhet i byn i den gamla bebyggelsen, d.v.s. före skiftena, (kartan framtagen av Arne Svensson) kan konstateras att följande fastigheter fanns utöver de som kom att höra till Bostället (gamla Håslöf 3, 7, 10 och 12) och det tidigare omnämnda ”konglomeratet” Håslöf 11, 13, 15 och 17.

Håslöf 1 Brogården 1/3 (=1/8 mtl) utflyttat vid laga skifte. 2/3 ej utflyttat.

Håslöf 2 Kvarnäs Utflyttat. Senare utökat med 4 och del av 11.

Håslöf 4 ”Ståls” Utflyttat.

Håslöf 5 ”SvenMåns Ej utflyttat, men ändock efter brand uppbyggt 1887

Arvid” ca 400 m västerut. Delvis exploaterat för järnvägens stationsområde m.m.

Håslöf 6 Utflyttat. Senare uppdelat på Petersborg och Brogården.

Håslöf 8 Petersborg Utflyttat. Bibehållet släktägande ?.

Håslöf 9 Norregård Utflyttat. En fastighet med bibehållet släktägande.

Håslöf 14 AugeJins Ej utflyttat. Kyrkohemmanet. Byggnader kvar till 1965 (?).

Håslöf 16 Johannehem Halva nr 16 utflyttat. Nuvarande Johannehem senare uppbyggt ca 200 m västerut.

I modern tid har ytterligare strukturförändringar skett. Mark har tagits i anspråk för bebyggelse av bostäder och vägar, i vissa fall för näringsverksamhet. Inom jordbruket finns idag endast en handfull ”egentliga” jordbruksdrifter kvar.

På Håslöf 11, 13, 15 och 17 med tillägg av nr 14 finns byns dominerande del av1900-talets egna hems- och bostadsbyggande.

Här öppnar sig åtminstone tre utmaningar för oss i VIBY I GAMLA TIDER.

  1. Att närmare beskriva utvecklingen inom jordbruksnäringen. Önskemålet är då att skiftesbeskrivningar över Viby socken kan ligga med i utgångsläget.
  2. Att dokumentera ”rötterna” för det moderna boendet, främst inom området Håslöf 11, 13, 15, 17 och 14.
  1. Inom Håslöf 11, 13, 15 och 17 har under tidernas lopp etablerats 30 – 35 verksamheter (många av dem också avvecklade) utifrån begreppet biologisk odling, alltifrån ytterst traditionella jordbruk till högt utvecklade trädgårdsföretag. Stellan Svensson och Carina Andersson har utlovat redovisning av Hörnhems handelsträdgård till hösten. Men det finns mycket mera att ta tag i. Bara att välja.

Enligt händelseförloppet och därutöver på fri hand: Sven-Olof Månsson