VIBY i gamla tider

 

Om tobaksodlingen i bygden   -  Bilagor

  

Redogörelse av Arne Svensson vid sammankomst 20 mars 2001

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här noggrant redovisades tobaksodlingen i städerna till Kommerskollegium i Stockholm efter påbudet att tobak skulle odlas på städernas mark.

 

 

Städer med tobaksodling under 1700-talet

 

 

 

 

 

 Varje punkt markerar en stad i det svenska riket, där tobaksodling redovisats. De nordligaste städerna med tobaksodling på den finska sidan av Bottenhavet med tobaksodling var Jakobstad och Vasa.
 

Prisutvecklingen på tobak i Kristianstads län mellan 1915 och 1960

  
       A: Priset på tobak av 1:a klass. B: Det av odlarna erhållna medelpriset. C: Medelpriset i 1914 års penningvärde

Här ser vi prisutvecklingen på den svenska tobaken under Tobaksmonopolets tid. Lägg märke till den stora prisökningen under första världskriget, då importen var nästan omöjlig. Under mellankrigstiden rådde starka spänningar mellan odlarna och  Monopolet eftersom priserna på tobaken sänktes och Monopolet gjorde långtgående försök att skära ner arealerna. När nästa krig bröt ut med hinder för importen, kunde odlarna åter få bättre betalt. Den nedersta kurvan visar tobakspriset omräknat efter penningvärdets förändringar.

Nettoinkomsten av tobak i procent av

A. kommunernas totala nettoinkomst. B: den genomsnittlige odlarens nettoinkomst

Siffrorna inom parentes anger medelavkastningen i kg/ar

Att tobaksodlingen under de flesta år har betytt mycket för odlarna och kommunerna i tobaksbygderna kan man utläsa av denna tabell. Exempelvis kom c:a 1/5 av Nymö kommuns inkomster från tobaken och för den genomsnittlige odlaren omkring 1/3.
I tabellen är de s.k. hälftenodlarna inte medtagna.  Beroendet avtog efterhand och när tobaken avvecklades efter sista odlingsåret 1964 hade dels många slutat odla, dels hade realinkomsterna från andra inkomstkällor ökat betydligt. Vi var ju på väg in i välfärdssamhället.
 

Varje år bestämde Tobaksmonopolet efter ansökan vilken areal var och en fick utnyttja
för odling. En odlareförteckning trycktes upp och det var med risk för att mista sin
areal helt om man överskred den beviljade arealen. Här kan vi se i ett utdrag ur 1915
års förteckning att ex. Anna Göranssons areal var 11/2 ar, dvs. 150 kvadratmeter
medan Mårten Svensson på Håslöv 15 (”Mejeristagården”) odlade på bortåt 5 tunnland.

Vågsedlar och vattenprovsnoteringar lämnades till odlaren.För odlarna var det en spännande dag, då tobaken skulle levereras till Tobakmonopolets magasin. Vägning gjordes och vattenprover togs, det senare för att klassificering i kvalitetsgrupper skulle kunna göras. Prisskillnaden var ju stor mellan de olika klasserna. Även färg och konsistens hos tobaken var av betydelse för bedömningen. Skulle det fram i november bli pengar till att amortera på banklånet eller till att betala räkningen hos handlaren? Startsidan