VIBY i gamla tider


Medlemsmöte i församlingshemmet tisdagen den 14 september 2004

Höstsäsongen inledd

Ett åttiotal medlemmar hade hörsammat kallelsen till höstens första medlemsmöte i Församlingshemmet den 14 september och som vanligt kom de flesta långt före tiden för att få en bra plats, men framförallt för att träffa och växla några ord med föreningskompisar innan mötets början.

Föreningens vice ordförande, Arne Svensson, kunde hälsa såväl gamla som nya medlemmar välkomna. Han kunde också hälsa Villands Hembygdsförenings ordförande, Olof Berg, särskilt välkommen. Han lät också honom inleda kvällen, med att framföra sitt huvudsakliga ärende där han efterlyste bidrag i form av någon artikel till Hembygdsföreningens årsbok.

Kvällens huvudtema, Laga Skifte för Viby by, redovisades av Arne tillsammans med en arbetsgrupp bestående av familjemedlemmar från de gårdar som mera ingående uppmärksammats i denna dokumentation. Genom "djupdykning" i Viby bys byakista, täta besök i arkiven på Tingsrätten och Lantmäteriet hade en mängd faktamaterial införskaffats. Med detta till grund, hade arbetsgruppen gjort en mycket intressant dokumentation över detta kontroversiella beslut som fattats och hur det genomfördes.

Men minst lika intressant var det material som rotats fram från vindar och vrår på de egna gårdarna. Förutom gamla foton fick vi ta del av funna anteckningar, protokollsutdrag o.d. rörande personer och skeende de olika gårdarna. Detta gav oss en inblick i gårdarnas levnadshistoria och många av mötesbesökarna log igenkännande när någon bild eller episod, som de kom ihåg, redovisades. Mötesdeltagarna var eniga om, att arbetsgruppen lagt ner ett fint arbete som ju också resulterade i en intressant och uppskattad redovisning.

Undertecknad redogjorde härefter för kommande aktiviteter.

Vår föreningsordförande, Sven-Olof, kände sig så stark i sin konvalescens, att han tog till orda. Här kunde han meddela att han nu var på väg tillbaka till ett "normalt liv" igen efter att för fem veckor sedan genomgått en hjärt- och kroppspulsåder-operation under tio timmar.

Arne uttryckte hur styrelse och övriga föreningsmedlemmar ivrade att se honom tillbaka i sin roll att leda såväl styrelsemötena som medlemsmötena på vanligt manér.

Herbert Sjöstedt läste på bygdemål om "ett kalas hos Klockaren" innan Arne avslutade mötet där han också tackade våra duktiga töser i köket, Inga-Lisa och Inga-Brita, för att de som vanligt ombesörjt fikan under kvällen.

Höstsäsongen inleddes således i samma fina anda och med samma härliga atmosfär som alltid präglat våra träffar.

Detta bådar gott inför fortsättningen!

 

    Sven-Arne Ström        
   

 

Huvudtema: Laga skifte i Viby by

       
    1. Källor a. Viby bys byakista
 I byakistan, som innehåller mycket viktigt material från gången tid, förvarades
 av åldermannen i byalaget för ett år i taget. Om det om i Viby bys fall fanns åtta mantalssatta gårdar, övertog i princip varje hemmansägare sysslan vart åttonde år. I kistan finns skrifter från 1730-talet och framåt vår egen tid. Viktiga handlingar är byordningarna och protokoll från genomförandet av skiften, framförallt laga skifte från 1830-talet.
Klicka och läs

Äldsta handlingen i byakistan

      b. Länslantmäteriet i Kristianstad        
       

Här kan man botanisera bland arkivhandlingar såsom kartor, beskrivningar av förändringar på de enskilda fastigheterna,  med mera

       
      c. Tingsrätten i Kristianstad        
       

Ännu en tid kan man i tingsrättens arkiv skaffa sig en uppfattning om ägandeföändringar genom att studera lagfartshandlingar.

       
      d. Arkivmaterial från Blexenborg        
       

Inger Petterssons farfars far, Anders Mårtensson var en man, som i årtionden beklädde skilda förtroendeposter i Viby. Han var kyrkovärd och kyrkokassör i 35 år, hade kommunalpolitiska uppdrag och myckat annat. För detta tilldelades han Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj. En mängd handlingar, som samlats p.g.a. av Anders Mårtenssons värdefulla samhällsinsatser finns på Blexenborg, bl.a. en förteckning med namn på alla,som betalade skatt till kyrkan, och som sträckte sig från början av 1870-talet och över trettio år framåt.

Blexenborg 1938

och Anders Mårtensson

Klicka och titta

      e.

Uppgifter från nuvarande ägare till gårdarna nr 1, Aina och Åke Nordström, nr 5,Inger och Lars Pettersson, nr 7, Per-Anders Persson, och nr 8, norra gården Gun och Bo Sjöström.

       
f. Foton från olika håll                                   Klicka och titta
2. Olika skiftesreformer

Den första allmängiltiga lagen om skifte tillkom redan 1757, lagen om storskifte, vars syfte var att samla gårdarnas ägor i så få och stora stycken som möjligt. År 1803 kom en bestämmelse om enskifte, för Skånes del 1803 och för övriga       landet år 1807. Då det var i det närmaste ogörligt att i bruten terräng och på gårdar inom skogsområdet få varje gårds ägor i ett stycke , kom den modifiering, som föreskrev koncentration av ägorna så långt som det var möjligt, och som blev lagen om laga skifte från år 1827.

3. Laga skifte i Viby by, enligt protokollet i Viby bys byakista
a.

 Sammankallande till möte med samtliga ägare eller företrädare för byns gårdar den 8;e september 1836. Lantmätare och gode män (från grannbyar) går igenom villkoren för förrättningen. Härvid betonas vikten av att hederliga uppgifter framkommer om de olika jordarnas godhet.

      b. Den 12 juni 1837 vid nytt sammaträde presenteras en kompletterad karta över byn eftersom den gamla från 1700-talets mitt var behäftad med vissa brister. Taxeringen av jordarna påbörjas och vid nästa sammanträde den 21 juni 1837 konstateras att alla ägorna är av odlingsbar natur förutom ett par områden, som är vattensjuka. Därefter görs en genomgång av ”allmänna” platser.

1. sandtag vid ”sandkullen vid nr:540, som till en del kan begagnas som pestkyrkogård om så i framtiden  olyckligen skulle behövas”
2. lertag, ”dertill användes Stora Grisafloen”.
3. tvättställe, ”tvenne kappland vid Svänghålan”.
4. diken, ”Gropen eller bäcken uppdikas av dem, som dästädes erhålla sina
    skiften och avräknas till tre alnars bredd”.
5. skol- o fattighusplan, ”därtill antages en del av gatumarken” (nr2).                                                              

 6. stenbrott, ”de trenne sista och trenne första månaderna varje år får var och en delägare taga sin andel av sten i femton års tid....”.                                                                                                                                      

7. fiske, ” varje jordägare förbehåller sig rätt därtill om dess skifte kommer att  tillgränsa vatten eller ej; men ingen nedtrampning av gräs eller skada får därigenom förorsakas".                                                      

Vägarnas nya sträckningar och bredd längs de nya skiftena bestämmes

       
      c.

Utflyttning. Nästa viktiga avsnitt talar om att de hemmansägare, som kommer att utflytta, har sex år på sig efter förrättningens slut att verkställa utflyttningen, dvs. riva gården och bygga upp den på nytt på det nya skiftet. Dokumentet undertecknades den 3 juli 1838; alltså skulle allt vara klart den 3 juli 1844.            Däremot blev varje delägare skyldig att taga de nya skiftena i bruk senast i september 1838.

       
      d.

Taxeringsinstrumentet följer sedan gård för gård med detaljerad notering av alla åkerbitar, som tillfallit resp. gård och som upptar åtskilliga sidor i protokollet.

       
e.

Ersättning till de utflyttade, sk. utflyttningshjälp betalas av de hemmansägare, som fick vara kvar på sin gård. Följande belopp betalades

      Till nr 4                                                   300 Rd.

      Till  nr 5                                                  158 Rd

      Till  nr  7 Nils Truedsson,                       316 Rd

      Till  nr  7   Per Nilsson                            190 Rd

      Till  nr  8 Anders Mårtensson                 142 Rd    

                 _____________________________________ 

                                                   Summa    1106 Rd

Av denna summa betalade:

      Nr 1 (Kyrkobostället)                              304 Rd

      Nr 3  Åke Svensson                               205 Rd

      Nr 3  Abraham Svensson                      215 Rd

      Nr 6  Ola Jeppson                                145  Rd

      Nr 8 södra  Anders Mårtensson           237  Rd

   _______________________________________

                                    Summa                 1106 Rd

f.

Torparna. ”Varje delägare är skyldig att fullgöra sina med torparna ingångna förbindelser. De nya skiftes-ägarna är endast skyldiga att låta torparna kvarbo och begagna sina byggnader emot samma betalning i trenne års tid från fastställelsedagen räknat.

g. Övriga beslut.  Ganska detaljerade bestämmelser anges för flera andra åtgärder rörande rågångar, gärdesgårdar, stängsel m.m.
       

Till slut:

Om man skall döma efter  protokollet syns det som om det mesta har kunnat bli  överenskommet utan större meningsskiljaktigheter, men självfallet får man antaga att känslorna många gånger har svallat under de sju möten med alla inblandade, som   hölls mellan 1836 och 1838. Man kan också antaga, att diskussionerna varit livliga ute i markerna, när uppmätningarna och värderingarna av markerna ägde rum.

Spänningen måste ha varit stor inför besluten om vilka gårdar, som skulle flytta ut, och vilka, som fick ligga kvar. Man kan utan svårighet tänka sig att hemmansägarna hade fullt upp med att följa lantmätarnas arbete på åkrarna med synpunkter och kommentarer.

För alla i byn, såväl för hemmansägarna som torparna och övriga boende måste skiftesprocessen ha varit en revolution. Hela byn förändras till sitt utseende. Gårdar rivs, nya tomter kan skapas, nya grannar och relationer tillkommer.

Det huvudsakliga syftet med skiftet var naturligtvis att skapa nya och bättre förut sättningar för ett rationellare jordbruk, ett mål, som utan tvivel nåddes efterhand.

 Det kan noteras att skiftet medförde att stora arealer s.k. fäladsmarker lades under plogen. Nya redskap som ex. järnplogen innebar möjlighet att bearbeta såväl blöta som mycket hårda, torra marker  Samtidigt arbetade man med täckdikning och torrläggningar, allt, som medförde att åkerarealen i Skåne fördubblades under 1800-talet.

Vi har från byakistan kunnat avläsa protokollet med dess exakta och torra uppgifter, men tänk, om det dessutom hade funnits några anteckningar och funderingar från dem, som berördes. Kanske finns något av det slaget någonstans i gömmorna. 

       

Stora förändringar av ägandeförhållandena bland byns gårdar.

Ganska snart efter de genomförda skiftesförändringarna sker genomgripande ommöbleringar såväl av ägarlängder som skiftesindelningen. Först ut var nr 4, vars nya struktur redovisas i byakistans skiftesprotokoll. Allra kraftigast ser vi förändringar av gårdarna nr 8, norra och Gravhögagården, en av de båda gårdarna med nummer 7. På de två gårdarna sker en kraftig uppdelning i smärre brukningsenheter, särskilt av nr 8 år 1905 då flera nya brukare träder in. På nr 7 sker 1897 en uppdelning på fyra söner i ett arvskifte och mellan 1903 och 1906 följer försäljning till framförallt Nils Eklund och Janne Dahlberg. Dessa förändringar kan delvis ses som resultat av den tidens s.k. egnahemsrörelse. Alla de nämnda förändringarna får dock anses som milda fläktar i jämförelse med sammanslagningarna av jordbruken runt om i landet under de allra senaste årtiondena. I Viby finns idag endast tre lantbruk kvar av de ursprungliga åtta.

 

Arne Svensson